måndag 23 februari 2009

Du älskade barn

Från den dagen ett frö har såtts, vi längtar och hoppas att du skall komma till oss.

Du växer och frodas i min mage,vi smeker och pratar så att du skall höra oss.

Tiden är mogen och kampen kanske svår, vi vet att du kommer så vi kämpar på.

Glädjen över att ett nytt mirakel är fött, vi ler och vi gråter för vackraste har nu fötts.

Dagarna går och aldrig vill vi att dem skall ta slut, vi älskar och längtar tills nästa dag skall ta vid.

Aldrig inte ens i vår vildaste fantasi kan vi tro att något skall hända, vi är ju lycklig och varför skulle det vända.

Hastigt och förtvivlad blir vår sorg, vi gråter och undrar varför skall livet ha denna gång.

Du som liten och älskad var, kunde du inte få stanna kvar?

Tankarna snurrar det går som i ett, hur skall man orka att få in lite vett.

Att tänka på det praktiska, att glädjas åt den tid man fick.

Kärleken till dig mitt älskade barn kommer alltid att finnas kvar.

Tack för att du valde oss för den här korta tiden på jorden, tack för att vi fick ha dig hos oss.

Du är älskad, saknad... men du kommer aldrig att bli glömd

Skrev denna när en av oktobermammorna förlorade sitt barn.

söndag 1 februari 2009

Amor vincit omnia


mer behövs inte sägas...

söndag 25 januari 2009

Det ska då vara själva ***


Nu har jag väntat på tid till rehabmottagningen länge. Fick tid nu i morgon och några dagar framåt. Men vad händer, i fredags började jag hosta som bara den och det brukar jag ju göra vid väderomslag så jag regerade inte så mycket på det.

Helgen flöt på som vanligt med en massa hosta som tillslut resulterade i kräkningar.

Idag bröt helvetet lös. Ont i hela kroppen, näsan rinner som en kran och hostan bara eskalerar.

Stina är även hon sjuk. 40 graders feber och så hängig, men åndå så vill hon vara med och försöka delta i allt. Lilla tufflan min.

Idag när vi tittade på Rasmus på luffen så i slutet på filmen så är det några enormt söta kattungar. Edvin tittade på dem och sa så sorgset "Oh mamma, jag skulle så gärna vilja ha en sådan, men det kan vi ju inte eftersom du inte tål dem." Det skar riktigt i mamma hjärtat eftersom jag vet hur gärna han skulle vilja ha ett litet djur.
Nä... nu krypa ner med goa maken!