Ja nu mera kan jag stolt tilltala mig som förälder till
skolbarn!
Edvin är numera en mycket glad och trevlig liten skolpoje som går i
ettan!! Fatttar inte vart åren har tagit vägen! Det var ju inte länge sedan jag
bar honom i magen och tyckte att graviditeten var pyton :-)
Första dagen på skolan när han tar fröken i handen och
ska gå in i klassrummet så talar han om för henne med bestämd röst att han nu
kommer att vara där varje dag. Ja ha ja svarar fröken lite förvånar. Edvin talar
då om för henne ja nu har jag ju skolplikt :-D Lilla plutten då. Vad han inte
inser är att han kommer att ha det många år till.
Att gå i skolan är underbart tycker han, och det har
verkligen gett honom en helt ny syn på saken. Det är roligare att gå dit varenda
dag. Skönt tycker hans föräldrar.
Stina däremot är lite uttråkad på att hon inte får börja
snart. Hon vill ju också läsa och räkna. Så det är bara att hoppas att de tar
tag i det på förskolan.
Annars här hemma är det operation rust som gäller... fast
det är väl så när man har hus att man aldrig känner sig färdig utan det finns
alltid nya saker att lägga pengarna på. Den här sommaren har vi gjort om
sovrummet och det har verkligen blivit fint! På den vita väggen överraskade
maken mig med en sådan fin text som han skrev med svart färg. "Det är för oss
solen går upp lyser som guld för kärlekens skull" Den sitter precis ovanför
huvudändan av sängen.
Det är faktiskt 13 år sedan vi träffades. Kärlek vid
första ögonkastet... ja det kan man verkligen säga. Låter kanske patetiskt men
så var det i alla fall för oss båda.
Nä... nu ska jag göra lite fika tills killarna kommer
hem. De har varit på karateträning och är säkert fikasugna.
Over and out!
